Det är de lokala förtroendevalda som möter invånarna i skolornas närsamhälle, i den vardag som påverkas av de politiska besluten. Därför vill Miljöpartiet att den övergripande planeringen av stadens skolor ska samordnas mellan den centrala utbildningsnämnden och de lokala stadsdelsnämnderna som berörs av besluten. Det ger bättre beslut som är demokratiskt förankrade. Om detta skriver mina partikollegor idag på DNs Stockholmsdebatt, med anledning av nedläggningen av Bredbyskolan och Bussenhusskolan.
Per Olsson och Ingegerd Akselsson Le Douaron, utbildningsnämnden, skriver tillsammans med Jakob Dencker och Birgitta Hald-Svensson, stadsdelsnämnden Rinkeby-Kista:
”Skolan är hjärtat i det gemensamma samhället. Om skolan inte fungerar slutar också samhället att fungera. Beslutsfattare behöver därför med försiktighet och ödmjukhet hantera skolor som hotas av nedläggning. I fallet för Bredbyskolan och Bussenhusskolan har skolborgarrådet och majoriteten tyvärr inte lyckats med det.
Det är enkelt att se att beslutet om att lägga ned de här skolorna är hastigt påtänkt och nu blir hastigt genomfört. Den rapport som majoriteten lutar sig på, ‘Skolplanering för ett växande Stockholm’ är framtagen på stadsledningskontoret med en beredningsgrupp, där bara tre partier ingått. Minimal insyn har getts för andra partier eller berörda ute på skolorna och i stadsdelarna.”
Det finns mycket att göra för att utnyttja skollokalerna mer effektivt, då de står tomma den mesta delen av tiden, samtidigt som det i många stadsdelar råder brist på lokaler för till exempel olika typer av föreningsaktiviteter. I ett växande Stockholm behöver vi tänka nytt kring skolornas roll och funktion i det lokala samhället. Och bäst koll på vad som efterfrågas och behövs finns självklart just i det lokala samhället. Därför är det viktigt att de lokala förtroendevalda inte bara får insyn utan även ett inflytande kring fler beslut som fattas i stadens centrala nämnder.