Hemma igen. Phu. Ännu en lång, vacker Almedalsvecka med samma bedårande Visby som alltid, är över. Seminarierna fler, debatterna givande och talen av skiftande kvalité. Fortfarande lika spännande att hör hur partiledarna/språkrören ska ta sig genom sina 40 minuter. (Det är inte helt lätt att hålla en publik inspirerad och pigg under så lång tid.)

För egen del deltog jag i ett par seminarier. De spände från moderna citytransporter till innovativ socialpolitik. Sust stod som värd för frågan om moderna citytransporter. Viktig fråga. Det är på sitt sätt avgörande för hur vi ska lösa stadens framtida problem. Men lite frustrerande att dessa frågor hela tiden överskuggas av det anakronistiska mastodontprojektet Förbifart Stockholm som gör alla nya kreativa lösningar till små marginalprojekt. Magnituden hos ett utbrott av 61 miljarder nedplöjda i en omoderna sexfilig enorm motorvägstunnel dränker det innovativa.

På det socialpolitiska seminariet lyfte jag vårt förslag till sociala investeringsfonder i Stockholm. Svenskt Näringsliv lyfte å sin sida det de kallar framgångsgarantier även kallat Social Impact Bonds. Påminner till formen om sociala investeringsfonder men med skillnaden att privata aktörer investerar och därefter kan få åter satsade pengar. I vissa modeller kan man till och med gå med vinst.

Detta det senare frågan om vinst hade vi en liten debatt om, kolla länken här. Som det står på Svenskt Näringslivs hemsida hävdade Svenskt Näringslivs representant Nationalekonomen Li Jansson att vinster pekade på kvalité. Känns så där va? Om det är något vi vet idag så är det att privata företags vinster inom välfärden inte är lika med kvalité.

Allt detta lär vi få återkomma till nästa års Almedal, då med en helt annan nerv – valåret 2014… Bara 51 veckor kvar.