Trots stora satsningar på gång- och cykelinfrastruktur måste vi stockholmare även bygga ett bättre samspel i trafiken. Vi är ofta både bilister, cyklister, fotgängare och kollektivtrafikresenärer – och behöver minska konflikterna för ett mer modernt, mänskligt och hållbart Stockholm.

Det är med stort intresse jag läst debatten om ett grönare Stockholm, som startade i Anneli Önneby inlägg om att stockholmarna måste parkera bilen.

Det finns en potential i exempelvis lastcyklar, och som visas upp på en mässa på Skeppsholmen nu på lördag. Var fjärde Köpenhamnsfamilj med barn har en lastcykel. I det försök där KTH låter tre Stockholmsfamiljer leva utan bil i ett år kompletteras kollektivtrafik och vanliga cyklar med last-, låd- och elcyklar för transport av allt från barn och gods till storhandling och sopsortering.

På 1950-talet gick Stockholm och Köpenhamn skilda vägar. Vi slog in på kollektivtrafik – och drog in motorvägar i gamla Klarakvarteren. Cyklingen byggdes systematiskt bort i vår huvudstad, visar en avhandling av Martin Emanuel.

Lägst antal cyklister hade Stockholm i början av 1990-talet, men negativa trenden hade redan brutits före det att Stella Fares och Stockholmspartiet drev igenom de symboliskt viktiga men omdiskuterade cykelfälten. Sedan dess har antalet uppmätta cykelpassager tredubblats, till 57 000 under en enskild dag 2014.

När det gäller cykelsatsningar gäller det att följa både Stockholms stads cykelplan och dess framkomlighetsstrategi vid planering och politiska beslut. Det är viktigt att det blir rätt från början, så vi inte får stolpar mitt i nybyggda gång- och cykelbanor.

Den rödgrönarosa majoriteten ska investera en miljard under mandatperioden i cykling.

På senaste kommunfullmäktige beslutade vi om gång- och cykelåtgärder på Lidingövägen för 57 miljoner kronor.

Nästa trafiknämnd den 24 september ska rösta igenom följande:

• Ombyggd cykelbana Rålambhovsparken och tunneln under Gjörwellsgatan, 4 miljoner
• Cykelåtgärder Ågesta Broväg och Magelungsvägen i Farsta, 25 miljoner
• Ny cirkulationsplats samt gång- och cykelåtgärder Skärholmsvägen, 32 miljoner
• Ny gång- och cykelbana Växthusvägens förlängning Järfälla–Stockholm, 16 miljoner

Och på ett kommande kommunfullmäktige klubbas cykelbana på Värtavägen för 58 miljoner kronor.

Det jag tyvärr också slagits av när jag läst inläggen om ett grönare Stockholm är konflikten mellan olika trafikslag, främst mellan bilister och cyklister. Som jag tidigare beskrivit har vi haft en trafikmaktsnorm med bilen i centrum och som Stockholm nu håller på att bryta. Vi stockholmare blir fler för varje dag och ska samtidigt transportera oss mer effektivt. Då måste personbilen stå tillbaka för gång- cykel-, kollektiv- och lasttrafik.

I dag och fram tills vår stad är ombyggd och anpassad för moderna och miljövänliga sätt att transportera oss måste vi bli bättre på att samspela i trafiken. Vi måste visa hänsyn, tänka oss in i varandras situation.

Låt mig ta några exempel på vad vi stockholmare kan bli bättre på i trafiken:

• Visa när vi svänger. Blinkers på bilen är till för att använda, likaså kan cyklister räcka ut handen och visa vart de ska.
• Signalera. Vårens morgongåva från staden till dem som cyklar var en ringklocka – använd den för att berätta att du kommer så du inte skrämmer fotgängare.
• Släpp fram dina medtrafikanter. Blockera inte gemensamma gång- och cykelbana med hundkoppel eller barnvagnar i bredd. Kör du bil eller cyklar långsamt, håll till höger.

Vi måste helt enkelt bli kunniga, effektiva och hjälpsamma i trafiken. De flesta av oss har både körkort och växlar mellan bil, kollektivtrafik, gång och cykel. Låt oss bli bättre på att samspela i trafiken. Medan vi bygger ett bättre och mer hållbart Stockholm.

Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd Stockholms stad

Fakta lastcyklar

• 51 procent av alla godstransporter i tätort kan ske med lastcykel visar studie i EU, privata och yrkesmässiga.
• Detta finns klart ”på hyllan” i princip redan idag utan långa dyra utvecklingstider av motorer och bränsledistributionssystem, som behöver mångmiljonstöd från Vinnova.
• Lastcykeln är överlägsen elbilen i yteffektivitet, med stor samhällsnytta som bonus.
• Lastycykeln med elassist förbrukar bara en tiondel energi jämfört med elbil.
• Lastcykeln med elassist förbrukar 15 till 30 gånger mindre resurser än elbil, de miljöbelastande batterierna räcker till tio gånger fler familjer när de driver en lastcykel.
• I Köpenhamn har 28 procent av alla familjer med två barn en lastcykel
• DHL levererar 25 procent mer paket med lastcykel än budbil i Amsterdam

(Källa Lastcykelmässan)