Stockholm måste införa Miljözoner

Diskussionerna om behovet av miljözoner i Stockholm har förts under flera år. I och med att regeringen i höstas beslutade att miljözoner för lätta fordon får införas från 1 januari 2020 har frågan kommit i en ny dager. Tidigare hade inte kommunerna rätt att införa miljözoner för lätta fordon. Endast befintliga zoner för tunga fordon har varit tillåtet i syfte att få bra luft. Sedan 20 år är Stockholms innerstad miljözon för tunga fordon.

I och med den nya budgeten för Stockholm 2019 har det beslutat att staden nu ska införa miljözoner på Hornsgatan från 1 januari 2020. Det är stadens i särklass smutsigaste gata. Frågan är då hur behovet ser ut i resten av staden.

Nu i januari kommer en rapport från stadsledningskontoret om miljözoner: Effekter av miljözoner i Stockholms stad. Den har tagits fram till den politisk referensgrupp som vi i staden har tillsatt för denna fråga. Rapporten har varit tänkt att presenteras för gruppen under januari och politiskt bedömas och diskuteras.

Vad säger då rapporten? Den har ett par slutsatser som författarna inte är särskilt tydliga med. Dessa tänkte jag kort diskutera här. Men den har också indirekta slutsatser som författarna väljer att inte nämna. Bland annat att Stockholm måste införa miljözoner 2020 även utifrån den fakta som finns i rapporten och att riksdagen har fattat beslut om att man ska sträva mot det skarpare målet om Frisk Luft till år 2020.

Miljözoner måste införas

Det är entydigt att miljözoner måste införas i Stockholm 1 januari 2020. Om det räcker med redan beslutade Hornsgatan eller om flera gator och områden behöver få miljözoner återstår att analysera.

Att Stockholm överskrider den så kallade miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid är fastlagt. Att vi kommer överskrida den 2019, 2020 och 2021 är otvetydigt. Detta betyder enligt rapporten att vi måste införa miljözoner:

Miljökvalitetsnormerna är den lägsta godtagbara nivån och är en så kallad begränsningsnorm, för luft enligt 5 kap 2 § 1 punkten miljöbalken. Den skärpta rimlighetsregeln i 2 kap 7 § 2 och 3 styckena miljöbalken ska därför tillämpas, vilket innebär att kommunen i princip utan hänsyn till kostnaden ska vidta de åtgärder som är tekniskt möjligt för att normen ska följas (s. 6).

Vi är enligt lagstiftningen helt enkelt skyldiga att vidta de åtgärder som finns tillgängliga och utan hänsyn till kostnader. Detta kommer sig av att dålig luft är skadligt och ska motverkas. Vi inför därför nu miljözoner på Hornsgatan men är inte säkra att det räcker. Lagen kan kräva mer.

Miljömålet Frisk Luft

Utredningen nämner miljömålet Frisk Luft. Det är ett så kallat miljömål som man ska stäva efter. Men man nämner ingenstans att riksdagen har beslutat att målet bör uppnås 2020. Utredningen väljer istället att pratat om FNs mål för 2030. Detta är märkligt. Men oavsett det så har vi i staden sagt att vi bör nå målet. Detta gör vi inte och kommer inte göra med mindre än att det finns en kombination av miljözoner för tunga fordon och för lätta fordon.

Hur ser luften ut idag i Stockholm

Rapporten utgår från hur det såg ut 2017. Under 2018 förkom det fler överskridanden av MKN än 2017. Dygnsmedelvärdet överskreds på 4 av 6 mätstationer och timmedelvärdet på 3 av 6 stationer. Årsmedelvärdet är inte framtaget ännu. För 2017 är siffrorna för de olika värdena 2, 1, 0.

Detta är överskridanden för de 6 mätpunkter som existerar i gatumiljö i Stockholm. För övriga gator i staden finns modellberäkningar. Skulle fler mätstationer existera skulle de konstaterade överskridandena sannolikt vara fler.

Hur ser det ut 2022

Rapporten gör gällande att staden klarar miljökvalitetsnormen (MKN) för kvävedioxid 2022 som en följd av att det sker en skärpning av miljözon 1 för tunga fordon från 2021. Skärpningen innebär att alla tunga fordon med lägre rening än Euro 6 förbjuds i zonen. Att nivåerna går ned i och med detta är otvetydigt men slutsatsen att man kan prognostisera att normen klaras 2022 är tyvärr mer tveksamt. Varför?

Jo rapportens slutsats bygger på tre felaktigheter:

1) Ett teoretiskt antagande om full efterlevnad i befintlig miljözon som inte gäller,

2) En ologisk siffra på efterlevnadsgrad i befintlig miljözon och

3) Avsaknad av mått på osäkerheten i prognosen för bristande efterlevnad.

 

Hur vi kommer fram till detta kan läsas i ett längre PM finnas här: PM miljözoner. Men kort kan dock felaktigheterna beskriva på följande sätt:

För punkt 1) gäller att man beräknat utsläppsnivåerna på en situation med full regelefterlevnad för miljözon 1. Att alla fordon till 100 procent följt reglerna är något som aldrig har inträffat. Det saknas också instrument att nå den typen av regelefterlevnad. Slutsatsen är därför missvisande.

För punkt 2) gäller att det faktiskt i rapporten görs en bedömning utifrån bristande regelefterlevnad trots att det lyfts bort i huvudanalysen. I den bedömningen hamnar utsläppen av kvävedioxid precis på gränsen för lagkraven. Men i den analysen används fel siffror för bristande regelefterlevnad.

För punkt 3) gäller att man med den ovan beskrivna extra analysen med antagen bristande regelefterlevnaden 2022 hamnar precis på normen. Men eftersom det är en prediktion och inte ett mätvärde kan man inte slå fast att man hamnar på gränsen. Snarare är sannolikheten att man hamnar över minst lika stor som under. Detta bygger då samtidigt på ett som vi ser det felaktigt antagande om regelefterlevnad enligt punkt 2.

Stockholm stad behöver få ordning på den dåliga luften för stockholmarnas hälsa. Det gör vi genom att få ned utsläppsvärdena med de redskap vi har tillgängliga nu. Lagen kräver att vi inför miljözoner 1 januari 2020 och högst troligt att det krävs enligt lagen även från och med 2022.

Läs gärna vår utförliga analys av rapporten i vårt PM.

Trafikrotelns kommentar miljözonsutredning 2018.

Rapporten 2018, Effekter av miljözoner i Stockholms stad . Slutrapport.

Naturvårdsverkets skrift om Luft och miljö och barnens hälsa.

Naturvårdsverket om miljökvalitetsnormen utomhusluft.

Om miljömålet frisk luft.

3 kommentarer

  1. Tony Bergman · · Svara

    Ingenstans framgår varifrån olika utsläpp kommer…
    Allt är inte från bilar. Redovisa lämpligen helheten.
    Kväve å kol tex med syrekopplingar.

    1. Hej!
      På den frågan får du vända dig till Miljöförvaltningen. Men i rapproten kan du se att det finns en så kallad bakgrundsnivå som mäts inne i stan. När man kommer ner på gatunivå där utsläppen är från bilar är det helt andra och mycket högre nivåer. Så trafiken är den helt dominerande utsläppskällan. Titta även på SLB- analys sida. Där finns ett antal forskningsrapporter och annat relevant material att läsa om utsläpp och källor.
      http://slb.nu/slbanalys/

  2. Florre · · Svara

    Du är en ORM som går bakom ryggen för att få fram din agenda. Sparka folk innan jul, lämna Socialdemokratin som har givit dig makt och att vara så självgod att 95 % av Sveriges befolkning gillar inte ens er. Alla människor kommer dö en dag, och vår planet kommer implodera. Du behöver inte lägga klimatångesten på allas vardagsproblem. Vi har riktiga problem, vi kan inte dra in 100K i månaden.

    Åk till Snake island, där passar du bra. Liten orm du är, alltså.

Lämna ett svar till Florre Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: