Stockholms handelskammare presenterade nu i oktober 2020 sin rapport ”Satsa på Arlanda!”. Rapporten slår fast att det är mycket lönsamt att lägga ned Bromma flygplats då enorma markvärden frigörs i Stockholm samtidigt som de samhällsekonomiska vinsterna är mycket stora. Det går helt enkelt inte att motivera att ha kvar Bromma flygplats. Därom är vi alla överens.

Samtidigt hävdar de att det inte är möjligt att flytta trafiken från Bromma till Arlanda såvida inte en ny landningsbana byggs på Arlanda. Detta trots att corona slagit undan fötterna för flyget globalt med bestående skada för inrikesflyget som det heter i rapporten. Där är vi inte överens.

Hur kommer de då fram till att Arlanda måste byggas ut?  De hänvisar till tre relativt nya prognoser av flygets utveckling nationellt som de menar visar att flyget kommer att återgå till någon form av normalläge efter corona och kraftigt växa fram till 2050. Eller som de skriver i rapporten ”Samtliga prognoser indikerar att flygresorna ökar kraftigt de kommande decennierna”.

Handelskammarens analys stämmer dock inte. Skälet till detta är att Handelskammaren väljer att bortse från just coronapandemin trots att den typen av händelse finns i deras rapport.

Titta på grafen nedan. Exemplet visar Swedavias bedömning av flygets utveckling fram till 2050 i tre olika scenarier: hög-, huvud– och lågscenario. Scenarierna är framtagna före coronapandemin bröt ut och slog undan fötterna för flyget. Trots det finns embryot till ett coronascenario i Swedavias prognos: lågscenariot.

I Handelskammarens rapport beskrivs lågscenariot på följande sätt:

”Ett lågscenario som bland annat innebär mer satsningar på alternativa transportmedel – en mer pessimistisk syn på flyget, restriktioner för flyget samt att alternativa mötesformer blir vanligare”.

Handelskammaren väljer märklig nog, trots tydligheten i lågscenariots bäring på corona, att ändå utgå ifrån huvudscenariot vilket ger en kraftig ökning av flygandet i landet. Detta är anmärkningsvärt. Att coronan slagit till både en och två gånger duckar man helt för.

De har dessutom en egen prognos som är nyare, juni 2020, från den internationella flygorganisationen IATA som har samma utvecklingstendens, dvs låg tillväxt hos flyget. Inte heller den tar de i beaktan när de argumenterat runt Arlandas framtid.

Så sent som för en vecka sedan försökte myndigheten Transportstyrelsen prognostisera utvecklingen för flyget fram till 2026. Det är den färskaste analysen som finns ute. Deras resultat visar att flyget i svenskt luftrum inte kommer att ha kommit tillbaka ens till 2015 års siffror 2026.

Om vi lägger in Transportstyrelsens prognos som utgångspunkt i Swedavias lågscenarioprognos i grafen överst kan ni se att flyget sannolikt inte kommer att öka räknat från 2019 till 2050. Se nedan. Notera samtidigt i detta sammanhang att Transportstyrelsen i sin prognos räknat med att en andra våg av corona inte kommer, vilken vi nu ser.

Handelskammarens egna siffor i rapporten ”Satsa på Arlanda!” tillsammans med vad vi vet idag visar alltså att flyget sannolikt minkar till 2050 räknat från 2019. Flygandet kommer under överskådlig framtid ligga på avsevärt lägre nivåer än alla tidigare prognoser. Orsaken är inte bara corona utan också det flygtappet som fanns innan corona och som kan ses i Swedavias nedåtgående kurva för 2019 till 2023, den så kallade klimatdebattseffekten.

Alla de prognoser som Handelskammaren hänvisar till har på ett eller annat sätt embryot till en fullödig analys av hur coronan slår mot flygandet i svenskt luftrum. Och siffrorna är entydiga: flygandet går ned och ökningen bromsar in med en sådan kraft att en analys som säger att en utbyggnad av Arlanda behövs är direkt missvisande oavsett om Bromma läggs ned eller ej.

Flygandet på Bromma har i stort upphört. Flygbolaget BRA som flög på flygplatsen kommer sannolikt inte tillbaka. Vi vet idag inte om SAS överlever, framförallt inte utan en konsolidering av flygmarknaden.

Vi vet att det står många bostäder på spel för stockholmarna på Bromma. Det gäller inte bara de som kan byggas på flygfältet utan även alla de som redan är i pipeline runt om flygfältet och snart är färdigplanerade. Det är huvudsakligen planer med för låga höjder och reducerade volymer som en direkt följd av hänsyn till flygplatsens miljöpåverkan och höjdrestriktioner. Dessa kan med rätt beslut nu planeras om innan det är för sent. Detta gäller inte minst områdena Marieberg och Ulvsunda som inom kort riskerat att gå förlorade.

Att villkora en nedläggning av Bromma flyplats med en ny landningsbana på Arlanda för åtskilliga miljarder trots att utvecklingen visar att flyget inte når de nivåer man tidigare hävdat är direkt oansvarigt.

---

Stockholms handelskammare, oktober 2020: ”Satsa på Arlanda!”

Swedavia. augusti 2019: Swedavias långtidsprognos 2019-2050.

Transportstyrelsen, Oktober 2020: Passagererarprognos 2020-2026. Trafikprognos för Svensk luftfart.

Milöpartiets rapport Bromma Parkstad från 2012.