Det finns många som hävdar att Arlanda måste byggas ut. Flygandet kommer öka och det behövs mer rullbanekapacitet. Det är lätt att säga och en enkel ståndpunkt att inta. Men tillgängliga prognoser och scenarier visar att det inte stämmer. Jag ska här kort försöka visa hur det ser ut kopplat till den senaste prognosen och analysen från Transportstyrelsen (TS).

Det vi kan se i prognoserna från TS i höstas, innan vi kom in i den fjärde coronavågen, är att flyget sannolikt aldrig kommer tillbaka till nivåerna innan Corona. Tappet är så stort och de förmodade effekterna på resandebeteendet så genomgripande att förändringen är permanent. Med Omicron befäst detta ännu starkare.

Förra hösten gjorde jag en analys av flygets utveckling som byggde på Swedavias långtidsprognos (2019) för flyget fram till 2050 och TS medellånga analys (2020) av flygets utveckling fram till 2026. Redan där kunde vi se att flyget var historiskt sargat och kommer vara det så långt fram vi kan blick.

De analysförutsättningar som Swedavia arbetade med 2019 för ett av sina scenarier, lågscenariot matchade på ett nästan profetiskt sätt coronans kommande framfart och effekter på flygandet. Handelskammaren i Stockholm vars rapport jag primärt granskade sammanfattade kort Swedavias lågscenario på följande sätt:

”Ett lågscenario som bland annat innebär mer satsningar på alternativa transportmedel – en mer pessimistisk syn på flyget, restriktioner för flyget samt att alternativa mötesformer blir vanligare”.

Ni kan läsa hela analysen i ett tidigare blogginlägg. Det intressanta var att om man tog TS då nyare analys från 2020 av flygandets utveckling fram till 2026, en analys där Corona börjat påverka, och matchar med Swedavias lågscenario, som i princip är vad som händer inom flyget nu, kommer flygandet i Sverige ligga på samma nivå 2050 som det gjorde 2017. Det innebar i princip nolltillväxt i 33 år.

Nivån passagerare som TS räknade fram för 2026 låg på 20,2 miljoner avresande eller omräknat till totalt antal resenärer ca 40,4 miljoner. Ni kan se deras prognoser nedan i de röda staplarna i stapeldiagrammet. Resandet 2026 ligger under de nivåer som fanns tio år tidigare.

Låt oss nu titta på de senaste analyserna som TS gjorde förra året 2021. De har av förklarliga skäl ändrat arbetssätt och låtit ta fram tre olika prognoser beroende på hur Corona utvecklar sig. Den analys de gjorde tidigare, viken var den enda, kallas nu basanalys. Till den har de fört en hög och låganalys. Hög är mer positiv än bas och låg mindre positiv än bas. Vad som påverkar de nya hög- och lågprognosernas utfall framgår inte.

De konstaterar i rapporten som skrivs under tidig höst 2021 att Coronans grepp håller på att släppa:

”Tack vare en hög vaccineringsgrad så har länder börjat öppna upp och tagit bort en stor del av de restriktioner som fanns tidigare. Det bör därmed finnas förutsättningar för att flygmarknaden ska gå in i en mer stabil återhämtningsfas.”

Detta antagande utgör sålunda en utgångspunkten för deras analyser och ligger till grund för basanalysen. De pekar på osäkerheter men har ända detta som utgångspunkt. Det betyder att deras grundpremisser för framtiden inte infriats. Omicron som dök upp efter att rapporten skrevs har slängt allt över ända. Därmed kan vi lämna deras hög- och basanalys därhän och koncentrera oss på låganalysen som är den mest överensstämmande med den faktiska utvecklingen. Vi ska då notera att de även för låganalysen har vissa antaganden som inte längre stämmer. Bland annat menar de att flockimmunitet nåddes i slutet av förra året:

”Prognoserna baseras på ett gemensamt antagande (som vi bedömer är det mest sannolika) om pandemins fortsatta utveckling, nämligen att:

• Smittspridningen är under kontroll,

• att de som är fullvaccinerade gradvis kommer att återfå sin ”frihet”, och att

• flockimmunitet uppnås mot slutet av året i Sverige och de länder som vi har störst utbyte med i form av handel och turism.

Ett ytterligare antagande som görs är att pandemin kommer att medföra vissa bestående beteendeändringar utan att vi för den skull anger några explicita siffror.”

Nåväl. I deras låganalys kan vi se att flygandet för 2026, det senaste år som kan jämföras med förra årets prognos, stannar långt under vad man beräknade 2020. Vi är nere på 16,2 miljoner resande vilket är fyra miljoner lägre eller 20 procent jämfört med förra årets prognos. Jag har lagt in de nya prognosen från 2021 med blå sträck i diagrammet från 2020.

Flygandet tappar alltså ännu mer och lägger sig på nivåer som man behöver gå 20 år tillbaka i tiden för att hitta.[1] Flygandet stannar enligt deras analys för 2021 på en mycket låg nivå, klättrar 2022 trots allt upp med en i det närmaste fördubbling och makar sig sedan sakta uppåt utan att ens komma i närheten av nivåerna före Corona. Och då har vi att göra med en analys som i grunden gjordes med premissen att Corona innan årsskiftet 21/22 skulle var under kontroll.

En ny analys nu skulle sannolikt sänka siffrorna 2022 och framåt än mer. Därmed påverkas också alla långtidsprognoser.

Vad säger då allt detta om flygets utveckling i Sverige.

Om vi tar lågscenariot från TS prognos 2021 och relaterar det till Swedavias långtidsprognos med framskrivning till 2050 och utgångspunkt deras lågscenario kan vi se att det inte finns något som helst fog för att det skulle behövas en ökad kapacitet på Arlanda. Med en prognossiffra för 2026 på 16,2 miljoner enkelresor nationellt eller totalt 32,4 miljoner resor blir basen för analysen till 2050 så låg att vi sannolikt hamnar på under 2015 års siffror nationellt 2050. Kurvorna lyfter inte. Vi får istället dra ned den nedre kurvan i Swedavisa graf än mer. Sannolikt ligger flygandet 2050 på 2015 års nivå och inget annat.

Alla prognosmakare pekar på att fritidsresandet sannolikt kommer tillbaka efter Corona men aldrig affärsresandet. Där har den nya möteskulturen ändrat spelplanen helt. Det pikskapande affärsflyget har spelat ut sin roll. Allt pekar på att vi inte bara har fått ett stagnerande flygande utan ett tapp som håller i sig i decennier framöver. Ny kapacitet på Arlanda behövs inte.

---

[1] Dnr TSL 2013-4869, s. 15.

Transportstyrelsen, 2021: Prognos 2021-2027. Trafikprognos för svensk luftfart. TSL 2021-2038.

Blogginlägg ”Stockholms Handelskammares rapport visar att Arlanda inte behöver byggas ut” från 2020.